Att bygga mindre för att leva större
Ett hem format av berget, skogen och en familj på väg in i ett nytt kapitel i livet.
När behoven förändrades blev lösningen ett hem där varje kvadratmeter fick en tydlig mening och där naturen blev en självklar del av vardagen.
Projektstart: 2014
Bygglov beviljat: 2015
Färdigbyggt: 2016-2017
Kommun: Uddevalla Kommun
När vi först träffade familjen var tanken att bygga ett hus i två våningar. Barnen var nästan vuxna och familjen hade en tydlig bild av sitt framtida hem. Men under våra samtal började en annan fråga växa fram. Vem bygger vi egentligen huset för, och hur kommer livet att se ut om fem eller tio år?
Barnen var på väg mot sina egna liv och ett stort hus riskerade snart att innehålla fler tomma rum. Det som från början var tänkt som ett tvåvåningshus halverades därför i storlek.
Vi vill inte kompromissa med drömmen, vi vill förstå den bättre.
Ibland är arkitektens viktigaste uppgift att hjälpa en familj att upptäcka vad de inte behöver.
Tomten var allt annat än enkel. En brant bergssluttning med närmare tio meters höjdskillnad, omgiven av skog. Vi såg möjligheten att låta platsens starkaste egenskaper forma arkitekturen.
Vi placerade huset högt upp på berget och lät dess naturliga formationer inspirera byggnadens gestaltning.
Under samtalen med familjen framträdde också något som kom att påverka projektets riktning. Föräldrarna befann sig i en period av stark personlig och professionell utveckling. De var nyfikna, framåtblickande och ville fortsätta utvecklas. Den känslan ville vi översätta till arkitektur.
Från husets höga läge öppnar sig landskapet med en stor äng i förgrunden och havet vid horisonten. En vidsträckt utsikt som ger hemmet en känsla av frihet och öppenhet.
En av våra viktigaste ambitioner var att sudda ut gränsen mellan inne och ute.
I stället för att skapa ett traditionellt vardagsrum och senare komplettera med ett inglasat uterum valde vi att tänka annorlunda redan från början. Stora glasade vikpartier gör det möjligt att öppna upp vardagsrummet mot den generösa terrassen. När vädret tillåter blir rummet en förlängning av utemiljön, där skogen, luften och utsikten får ta plats i vardagen.
När hösten kommer och glaspartierna stängs finns samma närhet till naturen kvar, men med husets värme och skydd.
Terrassen var från början tänkt att fortsätta ut som en lång, avsmalnande brygga över sluttningen, en plats där två personer skulle kunna stå tillsammans, nästan svävande över landskapet. Under projektets gång valde familjen att avstå från den delen.
Det blev ännu ett exempel på hur arkitektur utvecklas genom samtal, omprövningar och medvetna prioriteringar.
Genom samtal, nya insikter och medvetna prioriteringar växte ett hem fram som speglar familjens värderingar, deras sätt att leva och deras tankar om framtiden. Varje beslut förde oss närmare det som verkligen betydde något för dem.
Resultatet är ett hem som ger familjen frihet att fortsätta utvecklas, med naturen som en ständig närvaro och med utrymme för livet att förändras.
Kommentarer